Vikaholm Àr en fantastiskt trevlig plats med mÄnga fina natur-, kultur-, och rekreationsvÀrden. Platsen grÀnsar till stadsdelen Teleborg i södra VÀxjö. Examensarbetet beskriver hur det Àr möjligt att inrÀtta bostadsbebyggelse i ett sÄdant omrÄde utan att förstöra dess stora vÀrden. Arbetets intention Àr istÀllet att bostÀderna skall integreras i platsens stora vÀrden och dÀrmed göra platsen mer tillgÀnglig för flera av stadens invÄnare..

Vikaholm Àr en fantastiskt trevlig plats med mÄnga fina natur-, kultur-, och rekreationsvÀrden. Platsen grÀnsar till stadsdelen Teleborg i södra VÀxjö. Examensarbetet beskriver hur det Àr möjligt att inrÀtta bostadsbebyggelse i ett sÄdant omrÄde utan att förstöra dess stora vÀrden. Arbetets intention Àr istÀllet att bostÀderna skall integreras i platsens stora vÀrden och dÀrmed göra platsen mer tillgÀnglig för flera av stadens invÄnare..

FörflyttningshjÀlpmedel kan skapa svÄrigheter att ta sig fram i den fysiska miljön, vilket kallas tillgÀnglighetsproblem. AnvÀndbarhetsproblem kan ocksÄ uppstÄ, som innebÀr att personen inte kan göra det han eller hon vill i den fysiska miljön. Lek och rekreation Àr viktiga aktiviteter för barn. Syftet med denna studie var att fÄ förstÄelse för vilka platser barn som anvÀnder förflyttningshjÀlpmedel vÀljer för lek och rekreation i sin nÀrmiljö, samt fÄ förstÄelse för vilka upplevelser som Àr knutna till platserna. GÄturer genomfördes med tre barn, Ätta och tio Är som anvÀnde förflyttningshjÀlpmedel med hjul.

Denna uppsats undersöker hur ett produktivt skogsbruk kan drivas med höga rekreativa vÀrden och utan att produktionen och intÀkterna minskar. Skogsbrukets drivkraft Àr ekonomi men skogen har Àven ett rekreativt vÀrde för invÄnare i den urbana miljön.Den första delen innehÄller en litteraturstudie kring vad rekreationen betyder och vilka aspekter som har störst vikt i strukturen av skogen. LÀngre fram i studien lyfts ocksÄ skogsbrukets olika metoder och argument fram och i den avslutande fallstudien prövas teorierna i ett verkligt fall utifrÄn nÄgra typbestÄnd.Vad rekreationen betyder för mÀnniskan kan sammanfattas med att vi i naturen till skillnad frÄn staden rekreerar oss. I skogen samlar vi energi genom att vi dÄ slipper element som annars stör vÄr koncentration som t.ex. reklam och buller.

Syftet med studien Àr att undersöka om fritidspedagoger har möjlighet att leva upp till skollagens intentioner med fritidshemmets rÄdande ramfaktorer. Studien bygger pÄ kvalitativ metod och datainsamlingen Àr genomförd med kvalitativa intervjuer. Informanterna Àr fem yrkesverksamma fritidspedagoger. Tre av intervjuerna genomfördes pÄ fritidspedagogernas arbetsplats och de övriga tvÄ var telefonintervjuer. Resultatet visar att fritidspedagogerna har en vilja att arbeta för att skollagens intentioner ska genomsyra verksamheten.

Motoriken prÀglar Àmnet idrott och hÀlsas alla vrÄr. FrÄn skeppsbrott till dans, allt prÀglas av motorik. Min studie har som syfte att undersöka hur den motoriska trÀningen ser ut i skolan och hur metoder anvÀnds genom tvÄ frÄgestÀllningar; vad anvÀnder sig lÀrare i idrott och hÀlsa av för innehÄll vid trÀning i att utveckla elevers motorik och hur förklarar lÀrare i idrott och hÀlsa syftet med innehÄllet.TvÄ metoder anvÀndes vid datainsamlingen; observationer och intervjuer. Observationerna gjordes med Ärskurs 2, Ärskurs 5 och Ärskurs 6 vid fyra tillfÀllen per Ärskurs. Intervjuerna gjordes pÄ Ärskursernas lÀrare efter varje avslutad lektion eller dag med frÄgor som berörde de just observerade lektionerna.

Skogen Àr inte bara en viktig ekonomisk resurs för Sverige och en livsmiljö för mÄnga vÀxt- och djurarter. Den bidrar ocksÄ till stora upplevelsemÀssiga och rekreativa vÀrden, det vill sÀga sociala vÀrden. Skogen ska tillgodose mÄnga behov och konflikter kan uppstÄ mellan olika intressenter. Fokus i detta examensarbete var ett skogsomrÄde i byn Dalasjös nÀrhet i Vilhelmina kommun i norra Sverige dÀr en intressekonflikt uppstÄtt mellan skogsÀgarens planer pÄ att föryngringsavverka och den lokala befolkningens önskan om att behÄlla omrÄdet intakt för rekreation och sociala aktiviteter. Huvudsyftet med studien var att genomföra en kartlÀggning och beskrivning av skogens sociala vÀrden i Dalasjö och den aktuella intressekonflikten.

Rekreation har flera definitioner, i denna studie anvĂ€nds definitionen "Ă„terhĂ€mtning i en stĂ€rkande miljö". Idag vet vi att grönska i staden har en stor betydelse för mĂ€nniskors hĂ€lsa och livskvalitet, och rekreation i utemiljö Ă€r en viktig del av stadsbornas möjlighet att Ă„terhĂ€mta sig frĂ„n vardagens stress och krav. De finns flera teorier kring innebörden av rekreation, bĂ„de inom psykologin, medicin och landskapsarkitekturens forskning. Ämnet miljöpsykologi behandlar frĂ„gor som berör mĂ€nniskans relation till sin nĂ€rmiljö och miljöns pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniskan. Denna studie behandlar rekreationsvĂ€rden i park och grönomrĂ„de, den gör ett försök att ta reda pĂ„ vilka dessa rekreationsvĂ€rden Ă€r och var de finns. I projektet Green Space Award (GSA) finns ett intresse för att lyfta fram parker och naturomrĂ„den med en god kvalitet nĂ€r det kommer till funktion och organisation, genom att tilldela de som uppnĂ„r kriterierna priset GSA. MĂ„let med denna studie var att hitta ett passande verktyg som skulle kunna identifiera och bedöma dessa kvaliteter utifrĂ„n kriteriet rekreation. Som exempel pĂ„ verktyg för bedömning och vĂ€rdering av park och grönomrĂ„dens rekreationsvĂ€rde testas Patrik Grahns Ă„tta parkkaraktĂ€rer (Grahn, 2005).

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur dagspressen gestaltar fritidshemmet och vilken betydelse det har för mÀnniskors bild av fritidshem. Det sker genom en diskursanalys i kombination med en medievetenskaplig metod, dÀr 36 texter granskas pÄ tre olika nivÄer: textnivÄ, interdiskursivt och den sociala praktiken. Resultatet visar att det rÄder en konkurrens mellan olika diskurser dÀr utbildning och omsorg vÀrderas högst samtidigt som rekreation och tillsyn av barnen fÄr mest uppmÀrksamhet i dagspressen. Slutligen vÀcker resultatet frÄgor om hur fritidshemmet ska hantera den konflikt mellan olika perspektiv som studien synliggör. Författaren anser att fritidshemmet behöver vÀlja vilket perspektiv som ska ha huvudfokus för att skapa en tydligare identitet i samhÀllskommunikationen..

Trenden Àr tydlig, i takt med att vÄra stÀder förtÀtas minskar andelen parkomrÄden och grönytor. Samtidigt ökar mÀnniskans behov av rekreation. En lösning pÄ denna problematik skulle kunna vara kyrkogÄrden, som med sitt lagstadgade exploateringsskydd och mÄnga vÀrden utgör en yta som i allra högsta grad Àr aktuell för rekreation. Arbetet fokuserar pÄ hur kyrkogÄrdsförvaltningarna ser pÄ att kyrkogÄrden anvÀnds i rekreativt syfte. Den behandlar Àven problem och möjligheter som en sÄdan anvÀndning kan medföra och vilka utvecklingsmöjligheter som ges. En litteraturstudie, intervjuer med tre chefer inom kyrkogÄrdsförvaltning samt observationer pÄ tre kyrkogÄrdar ligger till grund för studien. De tre förvaltningarna representerade i studien Àr positivt instÀllda till att anlÀggningarna anvÀnds för rekreation.

Idag Àr mÄnga stÀder belÀgna lÀngs kusten och nÀr stÀderna vÀxer innebÀr det att stora ytor vÄtmark försvinner. VÄtmarker i urban miljö kan genom rÀtt utformning erbjuda varierade miljöer med ett antal vÀrdefulla ekosystemtjÀnster. Exempel pÄ sÄdana ekosystemtjÀnster Àr vattenrening, omhÀndertagande av stormvatten, kvarhÄllande av nÀringsÀmnen i marken och möjlighet till rekreation i grönskande miljöer.1 Att anlÀgga vÄtmarker i en urban miljö kan innebÀra ett vÀrdefullt utbyte mellan mÀnniska och natur. Dock kan det finnas utmaningar kring att kombinera en rik biologisk miljö och en urban miljö med mÀnniskans förvÀntningar pÄ tilltalande estetik och möjlighet för rekreation. För att urbana vÄtmarker lÄgsiktigt ska restaureras och anlÀggas i stadsmiljö krÀvs det att de accepteras av stadens befolkning.

Trots att forskning visat att en grön utemiljö spelar en stor roll för mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande har de gröna ytorna i svenska stÀder bÄde blivit fÀrre och minskat i storlek under de senaste 30 Ären (Boverket, 2007). För att vÀnda denna trend har flera stÀder börjat arbeta med nÄgon form av grönytefaktormodell. Huvudsyftet med modellen Àr att skapa grönyta, men det Àr ocksÄ möjligt att gynna andra funktioner av utemiljön. En av dessa funktioner Àr rekreation. Om rekreation gynnas och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, varierar dock mellan olika modeller. Syftet med detta arbete Àr att beskriva hur olika grönytefaktormodeller behandlar rekreation.

Syftet med denna uppsats var att undersöka naturens betydelse för barns hÀlsa. PÄ tvÄ förskolor har vi undersökt bÄde naturförskolegrupper och traditionella förskolegrupper. Vi valde olika metoder som jÀmfördes med varandra och litteratur/tidigare forskning. Vi har försökt förstÄ och tolkat de olika uppgifter vi fÄtt fram via litteratur, barnobservationer, barnintervjuer, pedagogenkÀter samt nÀrvarostatistik. Genom dessa har vi fÄtt svar pÄ vÄra frÄgor om naturens koppling till barns hÀlsa och deras möjlighet till rekreation genom leken.

MÄlet med uppsatsen har varit att undersöka hur det gÄr att arbeta med rekreationsvÀrden i en vinstdrivande produktionsskog, frÄn plantering till avverkning. Uppsatsen Àr uppbyggd utifrÄn tre frÄgestÀllningar; Hur kan man utveckla produktionsskogar med högre rekreationsvÀrden? Hur pÄverkar en sÄdan utveckling den vinstdrivande produktionen? Vad finns det för regler och styrmedel inom skogsbruket idag och hur pÄverkar de rekreationsmöjligheterna? Med hjÀlp av frÄgestÀllningarna har ett försök till underlag för vidare utredning tagits fram. Arbetet syftar Àven till att förmedla en överblick för hur det Àr möjligt att som landskapsarkitekt arbeta med landsbygdens utveckling. Första delen i uppsatsen Àr en litteraturstudie, hÀr undersöks varför rekreation skall finnas inom produktionsskogen och vad som eftersöks i ett rekreationsomrÄde. I litteraturstudien diskuteras Àven skötselmetoder, certifieringar och lagar.

Sammanfattning finns bifogad i pdf-format.